Erik Friberger Betels arkitekt

Många hus i Göteborg, till exempel stora delar av Johanneberg, är ritade av samma arkitekt som Betel nämligen Erik Friberger. Han hann också med att vara stadsarkitekt en tid och är även känd för att ha ritat det som var norra Europas största bostadshus när det byggdes. 

Friberger – en profil inom ”funktionalismen”

Erik Friberger (1889-1968) var en tongivande representant för sin tid. Han tillhörde en grupp arkitekter som kom till Göteborg på 1920-talet. Mellan åren 1921-1927 var han stadsarkitekt i Göteborg och senare länsarkitekt i Göteborgs och Bohus län 1926–1954 och i Hallands län 1926–1938. Han hade dessutom många privata uppdrag och var ofta anlitad som sakkunnig.

Förutom våra bostadshus på Paradisgatan i Masthugget har Friberger ritat stora delar av Johannebergs funktionalistiska bostadsområden samt flera för sin tid nydanande villor och experimenthus. Många av hans verk ingår idag i stadens bevarandeprogram (se lista nedan).

En tid präglad av bostadsbrist och trångboddhet

Under början av 1900-talet rådde stor bostadsbrist och trångboddhet med låg standard. Mot denna bakgrund drevs Friberger tydligt av ett patos för bostadsbyggandets sociala aspekter. För att möjliggöra ett ökat och effektivare bostadsbyggande intresserade han sig redan tidigt för funktionella och flexibla bostadslösningar och han utvecklade olika system för prefabrikation av byggnadsdelar. Engagemanget ledde så småningom till att han år 1942 fick tjänst som den förste chefen för Byggnadsstandardiseringen i Sverige.

Brf Betel Paradisgatan

År 1930 upprättade stadsplanearkitekten Hugo Jahnke en plan för byggande på Masthuggsberget, där våra kvarter sedan uppfördes. Friberger ritade landshövdingehuskvarter men gav dem en mer öppen och modern prägel. Formen av traditionellt slutna gårdar i tidigare kvarter blandades upp med den nya tidens friliggande avskalade lamellhus.

Från början var fasaderna i kvarteret klädda med träpaneler, men träet byttes ut år 1955 mot nuvarande eternitplattor. Bakom de släta fasaderna döljer sig fortfarande Fribergers välutformade lägenheter med sina finslipade och genomarbetade planlösningar. Här byggdes lägenheter om 1 r o k och 2 r o k och det finns även en del 3 r o k. Idag finns även större lägenheter i kvarteret som skapats genom sammanslagningar och uppbyggnader på vindar. Alla lägenheter utrustades redan från början med för den tidens anda moderna kök, badrum med wc och badkar, något som inte varit en självklarhet i den äldre bostadsbebyggelsen.

I Fribergers kvarter är solljusvandringen i samtliga lägenheter mycket välplanerad med tanke på väderstreck och årstidernas växlingar, även hörnlägenheter är planerade så att ljuset når in. De flesta lägenheter har fönster åt fler än ett väderstreck för att uppfylla de funktionalistiska idealen om ljusa och luftiga bostäder.

Kvarteren på Paradisgatan i Brf Betel var mycket moderna för sin tid när de uppfördes. Att varje lägenhet skulle ha ett eget badrum istället för att dela ett i varje trappuppgång (svale) var en nymodighet.

Senare arbeten – storskaliga skivhus

Fribergers tidiga arbeten skiljer sig en hel del från några av de senare projekt som han var engagerad i. Men en utgångspunkt var densamma, det rådde även då stor bostadsbrist. Det som gällde var att bygga så mycket som möjligt, så snabbt som möjligt och till en så låg kostnad som möjligt, när industrin ropade efter mer arbetskraft.

Till hans senare arbeten hör ett av de storskaliga skivhusen vid Kviberg i södra Kortedala och de höga skivhusen på Mandolingatan intill Frölunda torg. Dessa byggnader präglas av det senare utvecklade industriella byggandet och den stora förändringen av arkitektrollen som den tiden kom att innebära. De båda skivhusen vid Kviberg var för övrigt norra Europas största bostadshus när de uppfördes. Ibland beskrivs Kvibergshusen till och med som en förövning inför miljonprogrammet, då en miljon bostäder skulle uppföras i Sverige, under åren 1965-1975.

Hur som helst var många av de som flyttade in i de nya storskaliga skivhusen mycket tacksamma över att få kunna lämna sin tid som inneboende bakom sig eller sina hyreskaserner och lägenheter med mycket låg standard i stadens äldre kvarter.

Fler exempel på Fribergers projekt i Göteborg med omnejd:

  • Flerfamiljshus, på Kolonigatan, intill Landala Egnahem, Göteborg, 1934. Den södra delen av kvarteret uppfördes i HSB:s regi, 1927 ritat av A. Fuhre. År 1934 tillkom ett stenhus i öster, ett tidigt ”funkishus”, ritat av Friberger. Ingår i bevarandeprogram.
  • Radhus, på Munkebäcksgatan, Göteborg 1934
    Bostadsrätt med kvadratssmarta små ”funkis” radhus om två våningar med täppa och uteplatser i bilfritt område med promenadavstånd till Delsjöområdet, ligger utmed spårvagnsspåret. Utformningen blev mycket omdebatterad när husen var nya och de kallades ibland för kaninburarna eftersom de liknades vid lådor. Idag är husen mycket eftertraktade.
  • Flerfamiljshus, på Gibraltargatan och Eklandagatan, Göteborg, 1935-37.
    Stadsplan upprättades 1932 av Uno Åhrén för en större del av Johanneberg.  Friberger ritade skivhus om fyra våningar med gemensamma solterrasser för Stiftelsen Solgårdarna och HSB som uppfördes 1936–37, ett stenkast från Chalmers. Husen har byggts om på 1970-talet och de ursprungliga putsfasaderna har tilläggsisolerats och klätts med plåt eller plattor. Trots förändringarna bedöms området ha kulturhistoriskt intresse. Nämns i bevarandeprogram.
  • Vidkärrs barnhem, Torpagatan, Göteborg 1936
    Barnhemmet som bestod av tio hus var ett av Sveriges största med plats för 200 barn och drevs mellan åren 1935-1976. Där skulle barn få en bättre framtid. På senare år har grova missförhållanden på barnhemmet uppmärksammats genom Vanvårdutredningen. Idag har både privata och kommunala verksamheter lokaler i byggnaderna.
  • Villa Lange, Barrskogsgatan 13, Örgryte, Göteborg, 1938.
    Villa ritad för Elsa Lange, enfamiljshus i funkisstil, om två våningar. Ingår i bevarandeprogram med motiveringen att villan är en del av ett område med välbevarade villor från 1920 och1930-talet och ett intressant elementhus av experimentkaraktär.
  • Enfamiljshus/Villaområde, på Skillnadsgatan, Carl Wilhelmssons väg och Prins Eugens väg, Göteborg, 1949-53.
    Ett område med 13 enfamiljshus, provhus som ingick i ett försök som Friberger arbetade med för att rationalisera småhusbyggandet. Friberger med familj flyttade själva in i ett av husen. Många boende i området vittnar om hög trivsel och har bott där länge och/eller övertagit sina föräldrars hus. Ingår i bevarandeprogram,
  • Däckshus, Kallebäckshuset på Smörgatan 23-27, Göteborg, 1960
    Individuellt föränderliga bostäder inom ramen för ett flerfamiljshus, tomter på betongdäck. Ingår i bevarandeprogram, där en del av motiveringen är: Däckshuset står som ett värdefullt monument över några av sin tids samhällsutmaningar och hur de tolkades genom arkitekturen […]. Ur Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, Örgryte och Härlanda, s 182.
  • Skivhus, storskaligt bostadshus, Kvibergshuset, det längre av de två, Göteborg, 1958-60
    Hyreshus för Samhällsbyggen, ritat av Friberger och Folke Blomqvist. För att reducera fasad-kostnaderna är de 13 meter djupa husen tjockare än tidigare uppförda funktionalistiska hus. Detta medför att de flesta lägenheterna om 2 r o k är enkelsidiga, bara har fönster i ett väderstreck. Här finns även större genomgående lägenheter. Det kortare skivhuset som ligger parallellt närmare spårvagnshållplatsen uppfördes av Riksbyggen.
  • Skivhus, storskaligt bostadshus på Mandolingatan, Västra Frölunda, 1964.
    Hyreshus i röd betong ritat för Samhällsbyggen, flera stora höga skivhus intill Frölunda torg. Bredvid dessa skivhus pågår idag byggande av nya bostäder och verksamhetslokaler.

PS Om du googlar på vårt kvarter och/eller på Erik Friberger hittar du förstås mer ingående information och fler exempel.